Säger Alice i sexstolsliften på väg upp till toppen i Romme tidigare idag. Skidkunskaperna sattes på prov och de små liven klarade backarna med bravur. Jag förstår att hon sa som hon sa. Jag kände precis likadant. Vinter, snö, familjedag ute, harmoniska föräldrar, harmoniska barn....kan knappt bli bättre! 
 
Men, det hade lika gärna kunnat blivit en katastrofdag. Vi skulle nämligen ha sällskap upp med grannfamiljen och vi skulle mötas 06:30 för att i gemensam trupp bila upp och således stå på första parkett när liftarna öppnade. När väckarklockan ringer får jag en olustig känsla och utan att säga god morgon eller något annat trevligt, frågar jag vad klockan är. Den där kvinnliga intuitionen ni vet.... Andreas kollar mobilen och säger lugnt 06:30.
 
WTF?!?!%#£$#?!?!
 
Resten kan ni räkna ut själva. Men vi kom oss iväg utan större bekymmer eller åsk... jag menar orosmoln. Slutet mycket gott, allting mycket gott! Så gott så att vi alla vill ha det så jämt!

Kommentera

Publiceras ej